SAAB T18B

T 18 på F17

I 1936 års försvarsbeslut fanns uppsättandet av fyra bombflottiljer, varav två skulle utrustas med medeltunga bombplan.

Det var orealistiskt att den ännu inte färdigutvecklade svenska flygindustrin skulle kunna ta fram både ett enmotorigt och ett tvåmotorigt bombplan, av hög klass.

1938 gjordes en rundresa i Europa för att studera vad som fanns till buds. Potez 63, Bloch MB.170, Breguet 690, Breda 88 och Fokker G 1 var några flygplan som var intressanta. Fokkern var dessutom byggd för störtbombfällning, vilket var ett önskemål från svensk sida.

En specifikation utfärdades och flyplanet i fråga skulle var tvåmotorigt med 3 mans besättning. Det skulle kunna ta 750 kg bomblast till ett mål 500 km från utgångspunkten. Störtbombfällning, med reducerad last, var också ett krav. Man avsåg också att använda antingen Bristol Taurus-motorer eller Pratt & Whitney TwinWasp. Projektet döptes till P8.

B18, som blev Flygvapnets beteckning på flygplanet, byggdes av SAAB först som provflygplan. I juni 1942 flög första prototypen, 18001. Serietillverkningen skedde endast i Linköping och första flygplanet kunde levereras till F 1 i Västerås i mars 1944. Totalt byggdes 244 flygplan, varav 62 st var B18A, 120 st B18B samt 62 st T18B.

Den 7 juli 1945 flög det första T18B, fpl 18164. Beteckningen T indikerade på att flygplanet skulle användas för torpedbombfällning. Efter omfattande prov med en lufttorped betecknad Rb 302 visade det sig att torpedfällning från flygplan inte längre var praktiskt genomförbart. T18B fick istället en beväpning med två fast monterade 20 mm akan i nosen (placerad i f.d torpedrummet). Dessutom byggdes samtliga flygplan om för att kunna härbärgera en 57 mm Bofors-kanon.

Flygplannumren för T18B blev 18164, 18283-18343 och de levererades mellan den 25 juni 1947 och den 3 december 1948.

Första flygplanet att anlända till F17 var 18285. T18B skulle ersätta det tunga bombplanet B3, som funnits på F17 sedan upsättningen 1944. Samtliga 62 st T18B tillfördes flottiljen och de fanns kvar i aktiv tjänst till 1958 då de ersattes av A32A Lansen, som börjats levereras två år tidigare.

Under perioden 1952-57 fanns även ett antal B18B på F17. Dessa var utrustade med PS-18/A radar från S 18A och användes som pathfinder (målfinnar- och lysbombfällningsplan) se sidan 78 i Flyghistorisk Revy nr 31.

Som kuriosa kan noteras att B18B och T18B, med början 1948, fick inmonterat katapultstolar.

Som källa har till största delen använts Flyghistorisk Revy nr 31 / SAAB 18 utgiven av SFF.

Sista flygningen med T18 på F17

Första haveriet med T18

Första haveriet med en T18, märkt F17, skedde den 29 juli 1948, vid Karlsnäsgården, 6,5 km norr om Bredåkra.

Flygplanet (18334) märkt röd P, hamnade i okontrollerat läge.

Haveriet inträffade under en förbandsflygning i grupp på 650 m höjd över fältet. Övningen avsåg samling under sväng efter start. Samtliga förare i gruppen var elever (GFSU:1). Det havererade flygplanet låg som nr 4 i gruppen.

Inför den elfte överflygningen har en normal vänstersväng gjorts, avsedd att omfatta 180 grader. Efter lite mer än halva svängen närmade sig fpl nr 4 till fpl nr 3 och avståndet mellan fyrans högra vingspets och treans fena minskade till ca 1 meter.

För att undvika en kollision så ansatte troligen föraren i fyran vänster sidroder på ett sådant sätt att sidoroderanblåsning uppstod. Därvid gick fpl snabbt över i ryggläge och i brant vinkel dykt mot marken. Under dykningen lyckades föraren rolla upp fpl till rättvänt läge. Däremot var höjden för låg för att få det ur dykningen. I ca 45 graders vinkel, liggande rätt på vingarna, träffade fpl den stenbundna marken och fattade eld. Flygplandelar slngades iväg 75 meter från nedslagsplatsen. Besättningen, bestående av flygförare Bror Andersson och Flygsignalist Sven Johansson omkom omedelbart vid nedslaget.

En reflektion som gjordes i samband med haveriutredningen är att värmen i förarrummet orsakad av stark solstrålning och hög yttertemperatur kan ha satt ned förarens reaktionsförmåga och därvid haft inverkan på händelseförloppet.

Noterbart är att som gruppchef under övningen har elev tjänstgjort och från marken har flygningen endast övervakats av elever, men detta har inte påverkat händelseförloppet. En övning av denna art skall den övervakas av ff-utbildad off eller uoff.

En annan not är att manöverstången till fpl kursstyrning var enligt order bortkopplad och urmonterad, varför ofrivillig inkoppling inte kunnat ske.

(Källa: Hans Reichenbergs monografier)


T 18 på F17

Här följer de T 18 som funnits märkta F 17.

18283  märkt F17-bL
18284  märkt F17-bM, F17-bO
18285  märkt F17-bA
18283  märkt F17-??
18287  märkt F17-??
18288  märkt F17-b?
18289  märkt F17-bA
18290  märkt F17-bF (haveri 49-01-10)
18291  märkt F17-??
18292  märkt F17-bC
18293  märkt F17-??
18294  märkt F17-??
18295  märkt F17-bK
18296  märkt F17-rA
18297  märkt F17-rB
18298  märkt F17-vB, F17-b?
18299  märkt F17-?? (haveri 49-06-02)
18300  märkt F17-??
18301  märkt F17-g?
18302  märkt F17-rG, F17-g?, F17-rM
18303  märkt F17-??
18304  märkt F17-??
18305  märkt F17-rJ, F17-bU
18306  märkt F17-??
18307  märkt F17-vA, F17-r?
18308  märkt F17-??
18309  märkt F17-rM, F17-rR
18310  märkt F17-??
18311  märkt F17-rO
18312  märkt F17-rR
18313  märkt F17-bN
18314  märkt F17-bM
18315  märkt F17-bD (haveri 49-02-27)
18316  märkt F17-bH
18317  märkt F17-bA (haveri 49-02-27)
18318  märkt F17-??
18319  märkt F17-gG
18320  märkt F17-??
18321  märkt F17-gC
18322  märkt F17-??
18323  märkt F17-gE
18324  märkt F17-??
18325  märkt F17-??
18326  märkt F17-gH
18327  märkt F17-??
18328  märkt F17-rM
18329  märkt F17-??
18330  märkt F17-??
18331  märkt F17-gM
18332  märkt F17-gN, F17-r?
18333  märkt F17-b?
18334  märkt F17-rP (haveri 48-07-29)
18335  märkt F17-?? (haveri 49-06-02)
18336  märkt F17-??
18337  märkt F17-??
18338  märkt F17-rR
18339  märkt F17-rS
18340  märkt F17-??
18341  märkt F17-rR
18342  märkt F17-??
18343  märkt F17-??


Till detta kom ett antal B 18B som fanns stationerade på F17.

Uppgifterna är hämtade från Svensk Flyghistorisk Tidskrift Nr 2/1994 utgiven av Svensk Flyghistorisk Förening

Haveri med 18335 & 18299

Den 2 juni 1949 övades bombfällning mot bombmålet utanför Gökalv. Det var 1 div som övade. Flygplan 18335 hade gjort sju dykningar mot målet och kom in på bombvarvet när fpl 18299 kom. 18335 var försenad i starten men kom nu in i varvet och anmälde sig med en fråga om målet var klart. Samtidigt fick 18299 klartecken att komma in, men kunde inte upptäckas från mätstationen. 18335 hade svängt tillbaka och till väster om målet. 18299 meddelade att han dyker mot målet. Då skedde en kollision mellan de båda flygplanen. Bägge besättningarna omkommer.
Kollisionen skedde på 1600 meters höjd och den huvudsakliga orsaken var att 18299 påbörjat dykövningen utan att veta var 18335 fanns. Besättningarna i båda flygplanen hade brustit i uppmärksamheten.
18299 återfanns på 14 meters djup, söndertrasad men samlat. Besättningen satt fastspända i flygplanet.
18335 återfanns efter en veckas sökande. 30 m väst-sydväst Slånakullen. Flygkroppens bakre del och stjärtparti saknades och har inte återfunnits. Motorerna hade skilts från flygplanet som låg på 18 meters djup. Föraren satt fastspänd i flygplanet medan signalisten gjort ett försök att lämna det. Han återfanns den 5 juni i en vik vid Vieryd, 5 km från nedslagsplatsen.

(Mer om detta kan ni läsa i Bredåkrabladet 2/2013)

Haveri med 18290

Den 10 januari 1949 havererade 18290 i havet 2 km sydost om Karlshamn under en kontrollflygning. Besättningen på två man samt en flygmekaniker omkom.
Flygplanet kom direkt från verkstaden där nya motorer och nya vingar monterats. Plötsligt har höger dykbroms fällts ut och höger yttervinge samt stabilisatorn med stjärtstyrverk slets bort p g a den asymmetriska uppbromsningen.

(Mer om detta kan ni läsa i Bredåkrabladet 2/2013)

Haveri med 18317 & 18315

Den 27 februari kolliderade 18317 och 18315 1 km norr om Spångens Gästgivargård i Skåne. Bägge besättningarna omkom.
Under en vinterövning skulle marktrupp anfallas av T18B fråm 3 div, F17. Gruppen, där de båda flygplanen ingick, påbörjade en dykning från 2000 meters höjd, genom en glugg i molntäcket. Tvåan låg nära gruppchefen och förlorade honom ur sikte och hann inte med när denne svängde. Tvåan rammar gruppchefen snett bakifrån med sin vänstervinge och båda flygplanen föll till marken.

(Mer om detta kan ni läsa i Bredåkrabladet 2/2013)

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Blockhaj smash | Svar 28.03.2017 04.51

Vad har du för källor?

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

28.03 | 04:51

Vad har du för källor?

...
02.03 | 17:54

Vi var ett fantastiskt gäng. Från Linköping, Nedlagda F3 och från Stockholm, nedlagda F18. Vi utnyttjade J35 Draken till brisningsgränsen vartje dag på F17.

...
27.02 | 10:48

Se SFT4-1991 & 6-1992
Jag hittade en bit vinge på Visingö 1986 som lämnades till FVM.
Min analys av färger:Ös. W26 Ljusblå, W62 Olivgrön, W63 Brun.
Us. W64 Grå

...
17.09 | 03:20

Hej!
Jag ser att jag är med där. Är tydligen begränsat utrymme i den här världen med massor av gigabit för jag kan inte skriva mer men har massor att berätta.

...
Du gillar den här sidan